dator, webb, blogg och såntPosted by Lena Wesström Tue, February 26, 2008 08:05:24Nu har jag varit bortrest i elva dagar och inte skrivit ett enda blogginlägg och det gick alldeles utmärkt. Istället har jag träffat verkliga människor, pratat, ätit, skrattat, gjort fina kort med tonåringar och fantastiska tårtor med barn och blivit gripen av många intensiva möten med människor på väg. Jag tror det är så det får bli ett tag framöver: Jag lämnar bloggandet i standby-läge till förmån för real life.
Tack till er som hängt med här, det har varit en rolig resa! Nu får mitt ego söka andra former för att exponeras 
.
Det blir inga drastiska åtgärder som att stänga ned bloggen, jag har trots allt fäst mig vid den, och kanske blir det någon fortsättning om suget kommer tillbaka.
Tillsvidare får webbplatsen vara mitt fönster ut mot nätet, där jag kartlägger delar av min värld. Eventuella nyheter kommer att synas på förstasidan.
Och, som sagt, jag räknar med att fortsätta vandra på jordens yta och hoppas vi kan ses live! Be careful out there...
/Lena
fara och flygaPosted by Lena Wesström Tue, February 12, 2008 20:19:49Nu åker jag på sportlovsläger och kommer antagligen inte att blogga på länge. Kanhända återupptar jag bloggandet efter det. Men jag räknar med att fortsätta min vandring på jorden, så vad sägs om att ses in real life?
ungarnaPosted by Lena Wesström Sun, February 10, 2008 21:47:27Mitt emot Betelkyrkan ligger skobutiken Scorett. På väg från kyrkan stannar Ester, nyss fyllda fyra, till på den tjocka mattan utanför skoaffären och studerar de stora bokstäverna. S C O R E T T. "Det är ju alla mina bokstäver!"
vännerPosted by Lena Wesström Sat, February 09, 2008 19:29:43Säger bara en sak: Kolla in
Malins redogörelse för kvällen med fårtestiklarna! Allt är sant.
hemmameckPosted by Lena Wesström Sat, February 09, 2008 19:19:16ÄNTLIGEN kan jag visa min första scrapsida, "tillsammans"!
Historik
- Juli 2007: Familjen Wesström gör en härlig dagsutflykt till Askersund med familjen Jägergård. Camilla tar en bild på oss allihop ihopklämda och lite knasiga ombord på lilleputtåget. Bilden visar sig bli en av årets favoritbilder i wesströmska galleriet
- November 2007: Familjebilden blir förstabild på familjens nya webbplats
- December 2007: Samma bild blir årets julkort, det första på sex år
- Januari 2008: Lena får fina papper och pluttar för scrapbooking av Camilla med familj i födelsedagspresent. Det blir starten för många timmar på internet och oräkneliga besök på Panduro. Lena funderar, flyttar runt, klipper, flyttar runt, byter, börjar klistra, våndas och gör efter stor tvekan sin första scrapsida
- 9 februari 2008: Lena försöker fotografera alstret och publicerar på bloggen
Några saker jag blev extra nöjd med
- att jag kunde till den allra första sidan använda just mina första designark, pluttar (brads) och band (alla designgrejer på sidan var med i paketet från jägergårds!) och säsongens favoritbild - och att de till och med passade ihop
- texten "tillsammans" som jag efter viss övning först stämplade och sedan embossade och figurklippte, därefter monterade på figurskuren skumskiva (vad det nu kan heta - sånt där som man kan ha till skyltar och modellflygplan, ser ut som stela golvläggningsmattor, tack käre make!)
- småblommorna på laserark från Karen-Marie Klip - klippta, limmade och uppvikta kronblad
Mera att öva på
- hur fotar man? Hade inte ro att invänta fint dagsljus och kunde inte hitta kamerastativ - fick välja mellan hård, kall blixt som inte ger något naturligt djup, eller också gulaktigt lampsken och viss rörelseoskärpa. Har också experimenterat lite med olika format och upplösningar och uppladdningar på nätet - får lov att fråga nån som vet
- som konstaterat tidigare: min handstil är inte gjord för scrapping (kan man göra fina blyertslinjer, skriva med tusch och sedan sudda utan att det blir fult?), saknar den digitala variantens oändliga möjligheter till att göra om det som blir snett
- kolla av i ett tidigt skede hur basarket förhåller sig i storlek till scrapboarden om man till slut tänker montera hela kalaset på en sådan (det har jag gjort, för jag vill ju ha den framme så den syns och då var den för tunn och vek för att kunna stå på en tavelhylla av sig själv) - det föresvävade mig inte att inte ark och board skulle vara exakt 30,5 cm i räta vinklar och automatiskt passa perfekt, så nu fick jag ge mig till att skära i både board och färdig scrapsida, med band vikta runt kanten och allt, minst sagt vanskligt
Nu är jag i alla fall på gång! Funderar nu på nästa...
Med blixt blir det blixtigt - oönskade reflexer, stumt och djuplöst. Men näst bästa färgåtergivningen efter fräscht dagsljus
Utan blixt blir det naturliga skuggor, men gulaktigt, halvskumt och lite oskarpt. Svårt att sikta också, det blir lätt snett och vint
Texten har jag först provstämplat på annat papper, sedan stämplat och embossat på gröna papperet (kunde inte hitta rätt färg, så jag fick ta det glitterblommiga och använda baksidan - slösigt, men vad ska man göra?) som jag sedan figurklippte och monterade på figurskuren skumplatta
Jag får nog gå en kurs i välskrivning. Och leta efter flera pennor så det går att få rätta färgen
vännerPosted by Lena Wesström Thu, February 07, 2008 19:46:31Ikväll fick vi oplanerat besök av Ella och hennes mamma Hanna - hur mysigt som helst. Varken Ella eller hennes mamma gick att truga på särskilt mycket blodpudding, som stod på menyn, men den ena av dem åt i alla fall fläsk, lingonsylt och vitkål. Den andra åt medhavd mjölk. Efter kvällsmaten var det gosartajm! Presenterna är skaffade för länge sen, men inte inslagna och kortet är inte gjort, så vi väntar med den officiella uppvaktningen tills barnafadern också är närvarande och inte U och N ska hasta iväg till scouterna. Men mysigt hade vi i alla fall!
EllaBella har redan vid tre veckors ålder stadig blick och vänder sig från rygg till mage
Hanna öppnade bh:n och Ella fick tutta
Ester öppnade bh:n och dockan Ella fick tutta
Ella har pyttesmå, sköna händer
Men hon bajsar också och då måste man byta blöja
hemmameckPosted by Lena Wesström Mon, February 04, 2008 22:05:11Tja, nu har jag ju anträtt pysselbanan så pass att jag lika gärna kan införa en egen kategori för det (stör mig att man på vår bloggleverantör inte kan tagga inlägg med mer än en etikett - önskar jag behärskade html så pass att jag kunde bara fixa till det själv!). Vill inte drista mig till att kalla det "scrappat", för det har jag ju fortfarande inte gjort. Kan heller definitivt inte identifiera mig som någon som är hemkär och gillar att pyssla med inredning, recept och sånt där som duktiga mammor som har fint hemma gör. För även om matbordet i vardagsrummet nu svämmar över av papper och verktyg, så gör det mig inte till en scrappare mera än en slö slarver som inte gillar att städa och som inte har renoverat ett endaste dugg sedan vi köpte huset för snart sju år sedan.
I alla fall köpte jag ett påskpyssel till barnen och i lördags skred vi till verket och tillverkade söta små änglaprinsessäggkycklingar (eller vad ska man kalla dem? säg själv!). Trodde i min enfald att det var flörtkuleägg vi målade, men det heter styrolit. Först på med len, slät, härlig akrylfärg i pastell. Torka. Sedan ett lager med glitter. Torka. Klistra fast fötter. Torka. På med krona, ögon (pyttepytte) och fjädrar som vingar. Klart! När fjädrarna skulle på hade barnen somnat... Men de tjocka små krumelurerna blev faktiskt fina, eller vad sägs?
Vi hade en hållare just för äggmålning (ja, just det, från Panduro, 29 kr, inklusive livsmedelsfärg att måla riktiga ägg med vad det lider)
Uffe fick bli Esters ägghållare
Jag fick sticka tandpetare i stackars styrolitäggets rumpa och hålla själv
Torka
Hela köksbordet var ockuperat av ägg, färg, klister och fjädrar, så mellispannkakan fick intas sittandes på pallar utmed väggen
Limma
Väldigt pilligt
Får man inte hjälpa till och limma, kan man ju i alla fall ta kronorna och gömma innanför kläderna. Ni minns väl flugbetten hos Loranga, Masarin och Dartanjang?
Smile, everybody! (Ehh, med vaddå?)
Nu är det bara att vänta på påsk. Och fundera ut vad man ska ha änglaprinsessäggkycklingarna till. De håller nämligen inte att leka med - fötter och kronor lossnar då. De får väl helt enkelt sitta på rumpan (de har ju i alla fall sluppit sin pinne där nu) och se söta ut och sprida fjäderdamm.
ungarnaPosted by Lena Wesström Sun, February 03, 2008 09:33:49Morgonmys: Man ligger halvvaken i sängen och noterar att barnen är uppe och klarar sig själva och kan därför lugnt ligga kvar ett tag till och dra sig.
Tass, tass, tass. Små barfota barnfötter över golvet och åhej, så bökar sig folk upp i sängen och prassel, prassel, prassel, så är det plötsligt fullt med ungar omkring en och på en. Bort med täcket och upp med tröjan och så mjuka, varma, i bästa fall osnoriga, små ansikten mot magen och - fläfläfläfläff - de små människorna lägger hela ansiktet tättslutande och fullständigt avslappnade mot magen och blåser ut all sin luft så fläsket fladdrar. En riktig fläskfladdrare - vilket skönt uppvak!
